Gneisti 30 år
Festen blev 2012 inställd, pga för få deltagare, och är framflyttad till i helgen. Så imorgon blir det fest på Gamla teatern i Östersund. Få deltagare denna gången också, men nu blir det iallafall av.
Jag har varit med i Gneisti sedan 1999. Då en ganska liten klubb, med både tävlingar och kurser.Norrländska som största händelsen på året, på en provisorisk bana varje gång. Vilket jobb.
Kom från en stor Stockholmsklubb som heter Stormur och tyckte att det var kul att komma till denna lilla klubb, där alla verkade känna alla och ha jättekul ihop. Eftersom jag återfann min instruktör, Gummi, från Stockholm på kurserna här i Jämtland, så kändes det extra kul att börja kursa direkt. Men minns att det var svårt att komma in på kurserna på den tiden. Jag fick i början alltid stå som reserv. Pga det kände man sig inte så välkommen eller hade det inte så lätt att komma in i gruppen. Men det var bara att gilla läget. När man väl kom med på en kurs så var det väldigt kul.
Då kursade vi mycket i Österåsen och Aspåsnäset. Tävlingarna hölls på Vålbacken, förutom Norrlänska. Många roliga minnen. I början hade jag hästarna Ródi och Frida. Ródi en fin turridningshäst. Köpte honom för jag trodde att jag bara skulle rida i fjällen, när jag flyttade hit. Frida köpte vi för att vi ville ha sällskap till Rodi och så skulle det vara en häst som Leif skulle klara att rida på.
Minns att på den tiden, slogs man nästan om att få vara med i styrelsen. Det startades kommittéer för kurs, tävling och ungdomsverksamhet och även dom platserna slogs det nästan om. Minns jag rätt gick jag med i kurskommittéen ganska tidigt. Vilken förening!
Vi hade även en avelsbedömning på Ovalla, satt redan då i sekretariatet och skrev poäng och försökte uttala Isländska namn i högtalaren, när ordinarie speaker gick på toa. Tipset från henne var att uttala namnen så fort som möjligt så var det ingen som hörde att man sa fel. Det var nog då jag beslutade att aldrig bli speaker. Någonstans här väcktes mitt avelsintresse och vi köpte först stoet Hraffa och sedan även stoet Gígja.
Några år senare, blev det ännu mer och större tävlingar och ännu mer kurser. Det var en väldigt rolig tid. Både kurserna och tävlingarna förflyttades till Wången. Klubben arrangerade mycket lyckade SM både 2003 och 2006. Många slet hårt och ont. Men minnena är goda för min del i allafall. Domarsekreterare på båda dom stora tävlingarna. Har ett underbart minne från när vi rev dom provisoriska stallarna tillsammans jag, Bodil Hjort och några fler. Underbara kommentarer ideella människor emellan.
Ett tag hade vi en enorm framtidstro, med massor av duktiga ungdomar. Minns man tillbaka så har Gneisti producerat en jäkla massa SM ekipage. En duktig klubb för att vara liten. Det köptes nya hästar och mycket fina hästar. Föreningen växte och avundsjukan medlemmarna emellan...
Något år minns jag att jag anmälda mig till en kvaltävling, två veckor innan sista anmälningsdatumet, och det var redan fullt. Det var enormt tryck. Likaså var det med kurser. Ett tag hade vi kurs minst en gång i månaden och folk stod på väntelistor och kom inte med. Helt galet sjukt var det och kul hade vi.
Som i alla föreningar så finns det alltid oliktänkande och likaså i Gneisti. Några år följde med mycket gnäll och bråk. Utskällningar och påhopp. Själv fick jag mycket gnäll/kritik för det man gjorde och inte gjorde. Det var riktigt tråkig stämning.
Min gnista slocknade, släppte till slut allt i Gneisti. Försökte hålla mig kvar via lite dåldis uppdrag som tex hemsidan.
Försökte några år att istället lägga min "överskottsenergi" i SIFs avelsverksamhet. Det var både kul, lärorikt och inspirerande. Men även SIF har haft sina "storys". Det var jobbiga ärenden vi satt och gick igenom ibland. Allt ifrån djurplågeri, vanvård, separationer mm. Sådant man inte tror skall beröra en idéell förening. Men dessa ärenden involverade SIFs avelssektion för att det var vi som producerade passen till hästarna som var involverade i dessa ärenden. Det var tunga handlingar som skulle läsas igenom inför mötena och beslut skulle tas i frågor som man inte ville bli indragen i.
Förutom det så var det kul i SIF. Var med på alla dom fem första avelseminarierna. Dom första var roligast. Men avståndet till "centrala" SIF släkte till slut även den gnistan. Man kände sig "dyr". Mina resor till styrelsmöten och annat var alltid dyrast. Det var inte lätt att bo i Norrland och ingå i en central organisation som hela tiden fick vända på pengarna. Jag fick ta semester för att kunna åka dagen innan för att hinna till möte i Skåne tex så även den egna ekonomin drabbades.
Gör idag ingenting i klubben förutom att som medlem delta på medlemsmöten och årsmöten. Deltar på kurserna och någon enstaka tävling på låg och skojsam nivå. Bidrar med min insats i SIFs avelsbedömning på Wången. Har försökt att kliva av även det uppdraget i några år, men ej lyckats så värst bra och det är väl den där lilla gnistan av intresse som lever kvar i en och gör att man vill bidra med något som gör att man ändå fortsätter. Det är ju kul när man jobbar med likasinnade.
Någonsstans här köpte vi hingsten Ómur och fick fölet Meyla.
Klubben arrangerar fortfarande kurser och tävlingar på Wången. Tävlingarna är många, men deltagarna få. Kurserna finns, inte en gång i månaden, men några per termin. Oftast fulltecknade men det är inte samma tryck som för några år sedan. Jag känne att det inte finns samma gnista och glädje i föreningen idag som det fanns för några år sedan. Kan ju vara att jag känner detta för att jag inte är engagerad. Men tittar man bara på anmälan till denna fest så visar det ju på bristande intresse. På Gneistis 25-års jubileum var det massor med anmälda och vi hade superkul.
Brist på ungdomar, tror jag också att vi har just nu och har haft i några år. Men kanske kanske är det på gång.
Sammanhållningen finns inte idag som den fanns förr. Åtminstone känner jag så när jag åker på kurs, tävling, medlemsmöten osv. Fler individualister idag, många egenföretagare som vill överleva. Tror inte detta gäller bara Gneisti utan överlag i hela Sverige, föreningslivet genomgår en kristid.
Den känslans som jag har över bristande engagemang, sammanshållning osv. kan vara helt fel. Den kanske helt och hållet beror på mig själv och att jag håller på att tappa intresset för detta och utveckla andra intressen i livet.
Jo jag kom just på, jag sitter med i valberedningen i Gneisti. Så vi får väl se mot slutet av året när vi ska få till en styrelse om det finns intresse, engagemang, gnista och vilja där ute :)
Se mig inte som gnällig, jag har bara låtit minnena flöda...
Imorgon kväll skall vi fira och hedra denna 30 åring!!!
Kommentarer