Jemthagen

Thóra född 2001 Jag har aldrig hållit koll på antalet fölningar vi haft här på gården, men nu fick jag lust att kolla hur det ligger till. Fick en liten "chock". Hade aldrig gissat på så många. 29 stycken, det blir 30 i sommar. Av dessa 29 har ett föl varit döfött, ett har tagits bort under första dygnet. Ett jättefint stoföl dog vid 4 månaders ålder och så har vi det senaste som sågades ut. I år var första gången vi behövde tillkalla veterinär till fölningen. Några gånger har vi behövt tillkalla veterinär efter fölning för att fölet eller stoet behövt hjälp. Oftast är det efterbörden som krånglar. Meyla född 2005 Frimann född 2005 Rakel född 2006 Hronja född 2008 Már född 2008 Baltasar född 2009 Bassi född 2009 Thruma född 2010 NN född 2010 (avlivad) Aron född 2010 Alda född 2010 Polly född 2010 Bruno född 2011 Disa född 2011 (avliden vid 4 mån) Gerpla född 2011 Blaej...

Förra året när vi skulle döpa Þruma så blev det fel. Hon skulle heta Dimma på isländska, men istället blev det åska. Men lika bra gick väl det, men lite trist när man inte kan språket. När vi fick reda på detta hade vi redan kallat henne Þruma i flera veckor och det kändes som om vi inte kunde ändra oss då. Så en extra koll, betyder följande: Gáski - Lycka, glädje ? Gassi - Snobb, förstklassig ? Kæti -Glädje ? Kulur - Kall vind ? Baldur - Ljusets och visdomens gud ? Vi är lite inne på Kulur då Garri betyder råkall blåst och då vore det "kul" med Kulur som ska betyda kall vind. Men där finns även kopplingen till en mycket "kul" vecka. Han föddes på måndag morgon, då Glória visades exteriört till en mycket fin exteriör poäng och därefter samma vecka visades Meyla till sin fantastiska bedömning. Kan väl inget annat säga än att denna lilla bruna hingst kom men massor av kul händelser och framför allt härliga, roliga och glädjande händelser. Han som kom med glädje, finns...

Gígjas lilla hingst unge har fortfarande inte fått något namn, just nu heter han både Bruno och Emanon. Bruno pga sin färg och Emanon blir no name baklänges. Född den 13 juni. Brun utan tecken och ingen av oss nästan hemma på hela hans första vecka. Det gör det inte enkelt. Förslag mottages gärna...

Började dagen med att hitta ett brunt hingstföl i hagen. Gígja hade ca 04.30 fölat och jag kom ut i hagen vid 05.00. Missade fölningen men fann en blöt fölunge, pigg och glad. Jag var tvungen att lämna denna fantastiska händelse och fara till Wången där avelsbedömningen skulle köras igång kl 07.50 och jag skulle mäta Glória kl 07.50 och få henne exteriörbedömd kl 08.00. L hade möjlighet att stanna hemma idag och tur var väl det då Gígja inte släppte efterbörden och veterinär fick tillkallas. Efter mycket arbete fick veterinär, L och grannar till slut ut efterbörden och nu har medicinering av Gígja påbörjats. Har sedan varit kvar på Wången hela dagen. Kom hem vid 20.30 och inte förrän nu fick jag mig en ordentlig titt på lilla fölungen. 30 hästar är idag exteriörbedömda och av dessa har 20 st en exteriör över 8.0. Så ni förstår ju att det har varit väldigt vackra hästar som visats idag. Eftersom jag har registrerat så har jag mest uppmärksammat 9:or för vackra halsar och proportioner. ...

Vilken god morgon det var i morse :) Kom ut till stona vid 9 tiden, Leif hade varit ut tidigare i morse och tittat till dem. Såg på långt avstånd att det var ett par öron till som tittade fram vid Spes. Eftersom det är Marias och Gummis ston så tog jag och ringde Maria medans jag fortsatte ner mot Spes. Eftersom Spes blir skygg under dom första dagarna med sitt föl så följde jag efter henne för att se vad det var för kön och försökte i telefon förmedla färg och tecken och till slut även kön. Spes hade fått ett brunt stoföl med stor stjärn i pannan, efter Garri frá Reykjavik. Medans jag hade Maria i luren och följde efter Spes och fölet, så höll jag ett tag på att dö. Där framför mig låg ett till föl, med stor bläs, till att börja med helt vit i mina ögon. Kände klumpen i magen, trodde hon hade fölat tvillingar och att den ena låg där död. Men gissa om min glädje när jag såg att fölet rörde på örat och sedan lyfte på huvudet. Oh vilken panik Maria måste ha känt då hon bara hörde mina oj...