Jemthagen

Igår kväll och i morse så gnäggade stona varje gång jag öppnade stalldörren. Dom trodde nog att fölen var kvar där. I övrigt var det lugnt. I övrigt har det än så länge gått bra. Juvret är fortfarande stort på båda. På Skotta får jag lätta på trycket lite då och då. Det får jag inte på Spes. Min förhoppning är att det ger sig i morgon. Skotta ska i helgen flytta hem till sin ägare.

Nu har vi lastat dom. Fölen från sommaren 2015 har åkt till hingstflocken på Valne gård. Om några månader kommer dom tillbaka till sommarens hingstbete. Välkomna tillbaka Albert och Odi. Mammorna, Spes och Skotta, tog det med ro. Gick ut i hagen utan en endaste gnäggning och fortsatte äta. Nu håller vi koll på juvret i några dagar och hoppas allt går bra både för ston och åringar. Grabbarna får det garanterat bra i sin nya flock. Det gäller bara att komma in i gruppen lite smidigt.

Det är härligt att få vara hemma på dagtid, i dagsljus, och få se och umgås med hästarna. De är kallt och vackert. Skulle gott kunna komma lite mer snö. Fölungarna växer och blir mer och mer självständiga. Dom är nu 5-7 månader gamla. Ingen har ännu slutat att dia. Spes brukar avbryta diandet innan vi har hunnit sära på sto och föl. Vi har inte behövt sära på Spes och hennes stoföl tidigare år, det har Spes ordnat själv. Helt ultimat. Vi brukar märka det genom att fölungen får ett lite mer oroligt beteende, kan t o m börja rymma några gånger. Det brukar dock gå över på ett par veckor. Vi får se hur det blir med årets fölungar. Det är några hingstar som ska iväg till Valne, medans stofölen blir kvar. Birk till vänster och Disa till höger

Snart är det dags för Gígja att skiljas från sin son Bruno. Ännu är det några veckor kvar men sedan börjar "ungdomslivet" för Bruno, fyllt med lek och stohej med nya kompisar. För Gígja börjar en vila inför en ny fölning i sommar.

Thruma är så lik både sin far och sin mor. Men i hagen kan vi så tydligt se hur hon präglas på sin mor. Gígja, Thrumas mamma, är en lite bitchig flockledare och Thruma lär sig och tar efter. Hon t o m styr och ställer redan med dom äldre stona. Följer sin mor hack i häl och får därmed massor med fördelar. Hon är den av fölungarna som är mest tillsammans med sin mor. Kan helt klart förstå varför. Hon har lärt sig att där mår man gott. Men dom andra fölungarna är helt klart mer självständiga. Vi får se hur detta påverkar avvänjningen som snart börjar närma sig.

Årets första dag blev en fin dag med lite lagom kyla och solsken mitt på dagen. Började med en härlig ridtur på Ómur ner mot dalen och Lia som vi kallar området. Lia bjuder på milsvis med plogade skogsbilvägar, så när man väl är där nere så vill man inte därifrån. Men för att komma därifrån så är det bara att klättra uppåt igen upp till byn. Provade pass för första gången (på Ómur) och oh vad det var roligt. Han spetsade sina öron och tyckte att äntligen gjorde vi något riktigt roligt. Gårdagens nyårsafton gick helt utan bekymmer. Hästarna hade en lugn afton i hagen och i stallet. Vi åt middag med våra närmaste grannar och sedan hade alla i byn gemensam träff vid tolvslaget nere i Drolbacken. Där smälldes några få fyrverkerier och ingen häst eller hund i byn märkte av detta, då det är en bit upp till byn och det var ett ganska kraftigt snöfall som dämpade både ljus och ljud. Dessutom låg vinden helt åt rätt håll. Otroligt lyckat! Jag tittade till hästarna en sista gång vid 01.30 och al...

Idag särar vi på hingstarna från sina mammor. Vi tar in sto och hingstföl på stall, lastar hingstfölen i transporten för dom skall till hingstflock i Valne. Därefter släpper vi ut stona igen och håller dem över noga uppsikt under påskhelgen, då vi är hemma och lediga. Risken för juverinflamation är relativt stor när man gör ett omedelbart borttag. Men vi tycker ändå att detta sätt är det bästa. På 12-36 timmar brukar det värsta trycket på stoets juver ge sig. Eftersom stoet är ute i sin vanliga flock och rör på sig så brukar det gå väldigt smidigt. Inget kraftfoder får dom under dessa dagar, endast stråfoder. Bassi och Baltazar åker nu till hingstflocken i Valne där bl a våran Már går. Nu börjar en riktigt lekful tid, med mycket bus. Tror stona tycker att det är jätteskönt att hingstarna åker nu. Bassi har varit rent sjövild och försökt få igång det ena stoet efter det andra att leka med honom. Nu blir det lugnt i flocken och alla ston får istället börja må gott inför den sista fasen ...

Stoet Hrund har tillfälligt flyttat in i stallet, från stoflocken. Hon gör Gígja sällskap, både i hagen och i stallet. Hrund har gått med sitt stoföl Hronja ända fram till nu och nu är det dags för avvänjning. Igår särade vi på dem och det gick mycket lugnt och fint till. Hronja går kvar i sin gamla trygga miljö och verkar inte så värst bekymrad över att mamma inte är kvar. Hon är en stor tjej nu, 9 månader. Hrund och Gígja är syskon, har vuxit upp tillsammans på Island, har samma uppfödare, och kom till Sverige samtidigt, sedan har dom här i sverige gått lite skilda vägar. Men deras vägar har korsats lite då och då. Dom här två stona är det absolut inga problem att släppa ihop, dom är helt klart "gamla goa vänner". Hrund skall ev betäckas på nytt i sommar, med Ómur frá Feti. På bilden ovan ser ni Hrund i mitten med sin andra syster Hera till vänster och Arvakur till höger. Alla tre kommer från samma uppfödare på Island, gården Sydri-Reykjum. Alla tre finns idag i Sverige, d...

I lördags åkte hingstarna och redan i morse (dvs måndag) hade spänningen på Hraffas juver släppt och ikväll även Muskas. Damerna verkar supernöjda med livet just nu. Barnfritt! Men alla ston i den hagen tycker nog att det får komma lite mera snö snart. Dom ser inte nöjda ut med underlaget just nu. Eftersom dom är barfota, så är det just nu väldigt halt för dem, det blir mycket korta och spända steg vart dom än skall gå. Sluta töa och ge oss mer snö och kyla. Så att det blir så där härligt igen, som det var tex den 4 januari då bilden ovan togs på Hraffa.

Hraffa och Muska verkar ta avvänjningen med ro. Igår åkte hingstungarna och idag är juvrena stinna, men det verkar inte bekomma dessa erfarna damer. Vi tittar till dem flera gånger om dagen där ute i hagen där dom går med dom andra stona. Bilden är på Hraffa idag, en blåsig och töig januari eftermiddag.

Idag hämtar Gummi, Hrimnir och Már, dom skall till Valne gård till deras hingstflock. Dom blir nu i januari 8 månader och det är dags att lämna mammorna. Muska är ombetäckt och skall föla igen i maj och Hraffa skall betäckas om i sommar. Det kommer att bli tomt efter grabbarna. Nu blir det endast tjejer kvar på gården (förutom kungen av Kallsta, självaste Ómur). För oss blir det nu extra koll av stona, så att dom mår bra nu när dom skall sluta producera mjölk. För Maria och Gummi blir det jobb med att se att killarna kommer till rätta i flocken. Idag kommer det även andra små hingstar till deras hingstflock. Så det blir riktigt turbulent där, kan jag tro, till att börja med. Bilden ovan är från augusti 2008, Hrimnir till vänster och Már till höger. En skimmel och en bleksvart.

Det börjar bli dags att vänja av Már från Hraffa och Hrimnir från Muska. Dom är 7-8 månader. Hraffa är inte ombetäckt medans Muska är det. Men i år är första gången som vi har hingstföl, så därför blir det lite annorlunda i år. Hingstfölen, som är två i flocken, skall iväg till en större hingstflock i januari. Ett sto som är ombetäckt stöter oftast bort sitt föl i slutet av sin nya dräktighet, sägs det, men jag har aldrig upplevt det. Vi har alltid tagit bort stona från fölen. Vi tar alltid bort stona från fölen och låter fölen gå kvar i sin gamla trygga miljö och sina vana kompisar. Stona som är erfarna får flytta på sig till en ny hage. Helst en hage som är så pass långt ifrån så dom inte hör varandra. Innan vi särar på sto och föl, ser vi till att fölen äter kraftfoder. För sedan fodrar vi fölen med kraftfoder (och hö, självklart) fram till första betessäsongen. Ston som inte är dräktiga på nytt stöter inte alltid ifrån fölet/åringen och låter den fortsätta dia. Jag "tror"...

Ulla Tillströms, Skolgårdens Islandshästar, har en fråga på sin blogg. När skiljer du av fölet från stoet? Resultatet visar idag att lika många skiljer av vid 8-9 månader som olika, beror på stoet och fölet. På Jordbruksverkets hemsida, har saxat, står följande ur djurskyddsföreskrifterna för häst: Du bör inte vänja av ditt föl innan det är fem månader gammalt. När du ska vänja av ditt föl kan du använda något avföljande sätt: * Naturlig avvänjning, dvs fölet får gå med stoet ända till dess att stoet inte längre tillåter att fölet diar. * Stegvis avvänjning, dvs under en del av dygnet får fölet vistas med andra föl eller i ett utrymme brevid stoet. Resten av dygnet får fölet fortfarande gå med stoet. * Avvänjning med hjälp av fölgrupp, dvs fölet går direkt från stoet till en grupp med föl som det känner igen. Hur vi gör, skall jag berätta när det är dags. Inom kort för Hraffa och hennes föl Már. Bilden, Hraffa med nyfödda Már, första dagen i maj 2008.