Jemthagen

Har haft över 30 fölningar genom åren men denna var något utöver det vanliga. Så vansinnigt vackert väder, men samtidigt så kallt, så jag trodde jag skulle huttra ihjäl. Hade kvällen innan satt på Birth Alarm systemet, som var nytt för oss i år. Vågade inte lita på det så här i början, så planerade ändå att gå upp en gång i timmen i natt. Var ute vid 24-tiden, sedan gick jag ut 01.00. Då hade verkarna på allvar satt igång. Hon kunde inte bestämma sig om hon skulle ligga eller stå, men lade sig aldrig ner utan stod upp och bytte viloben hela tiden. Ibland vek sig bakbenen så smärtsamt var det. Vi höll till i ligghallen. 01.30 gick vattnet, först en skvätt inne i ligghallen, sedan resten utanför. Hon gick tre varv runt ligghallen. 01.35 valde hon att lägga sig ner ute i gräset. 01.37 tittar fostersäcken ut. När vattnet har gått så är det här första stenen faller från mitt hjärta.  Birth Alarm systemet som Thruma haft runt sin mage, ringer upp min mobil 01.36. Så skulle jag ha legat ...

2 år sedan idag. Saknar henne varje dag och blir påmind om henne varje dag <3  

Vilken helg, jag och Stáli, 6 år, har debuterat på tävlingsbanan, på Gneisti Open, på hemmaplan på Wången. Var väldigt bekymrad över hans skrikande men han har skött sig galant på den frånten. Några gnäggningar får man ta, när man har en hingst. Publiken var han inte ett dugg brydd över. Däremot var han rädd för högtalaranläggningen vid sekretariatet. Men skam den som ger sig, sista gången skrittade vi förbi på lång tygel. Om det var av trötthet eller att han vant sig, får vi se nästa gång. Inte bara blev vi klubbmästare i två grenar utan vi var uppe och nosade på 7,5 både i tölt, trav och galopp. Skritten vill vi bara dra ett sträck över, det är inte vår paradgren. Uttagningarna gick bättre än finalerna. Speciellt med galoppfattningarna. Så vinterns läxa blir mer galoppfattningar och skritt. Skritten som är en så svår gångart att förbättra. Jag är så otroligt stolt och imponerad av Stáli. Som han jobbat på bra i helgen. Ställt upp. Men då är han också mentalt trött nu. Igår kväll när...

Wow vilket väder och wow vilken kurs.  Idag var det åter dags för kurs på Valne gård för Gummi. Jag hade sista passet innan lunch och sista passet för dagen. Så började dagen som vanligt hemma, utan stress och med frukost i trädgården. Sedan till Valne. Har nu, peppar peppat, fått till en god rutin, för lastning och avlastning med Stáli. Han har strulat en hel del, haft lite brådis. Men nu klarar vi oss själva och det går snabbt och smidigt. Nu bygger vi på en långsiktig säkerhet och trygghet. Väl på plats så var det ridning för mig på en gång. Vad har jag lärt mig idag. Jo, att LE. Vilken glädjekick han ger, fine Stáli. Sedan lunch, grillade burgare med god melonsallad. Maria är superduktig på mat. Dessutom stod hon i 27 graders värme och grillade åt oss. Hjälte! Sedan låg jag vid och i poolen i säkert 3 timmar. Ljuvligt :) Sedan ridpass nr två, sken som en sol. Fick dock åter sådan Meyla-längtan, så det gjorde ont. Undrar om det aldrig går över? Saknaden? Stáli blev av med sina ...

Det pågår en utmaning på FB just nu. Man ska lägga ut bilder på hästar som betytt mycket för en. En bild om dagen i sju dagar. Sju dagar räcker inte, det finns ju hur många hästar som helst. Dom allra första ponnyerna, hoppponnyn, hopphästen, galoppören, första islandshästen, första fölet och så Meyla, undrar om jag kan lägga ut en bild på Meyla, varje dag?! Det är hon värd! Idag la jag ut en bild, som jag gillar så otroligt mycket. För mig speglar den bilden (ovan) så mycket träningsglädje . Det är efter en passtävling. Jag och Maria på Ómur och Hrimnir. Ingen av oss vann, det gjorde Gummi, och Maria slog mig. Men vi hade roligt, träningen hade gett resultat och som vi tränat och haft roligt på vägen. Båda är jättenöjda. Vi har jättefina hästar. Två hästar som lärt oss så otroligt mycket. Det är ju detta det hela går ut på, jobba, slita, utbilda sig, sätta mål och ha ofantligt roligt på vägen. Dessa hästar, tar våra pengar och vår tid, men vad otroligt mycket dom ger oss. Goliat n...

Eftersom det enbart är två ungston kvar på bete och dom åker i helgen. Så stängde jag idag nedre delen av hagen. Blev sittande hos Meyla en stund. Det var en så otroligt fin och fridfull höstdag, eftermiddag, idag. Det går inte en enda dag utan att jag saknar henne. Blir ju ständigt påmind via Stáli. En puss till Stáli på morgonen och en till hans mor. Likaså på kvällen. Tänker på henne när jag borstar hans man eller när jag rider honom.Jämt och ständigt. Letar lite försiktigt efter ett nytt sto. Men kan inte säga att det går bra. Jämför och min ekonomi tillåter inte att köpa det jag egentligen vill ha.

The dreamteam 2019: Helen, Gummi och Atli Nu är det slut och det är lite deppigt att åka hem från Wången, på söndag eftermiddag. Samtidigt är man så slut så man vill bara hem och sova. Huvudet är fullt med nya intryck, nya verktyg, nya idéer, nya mål och massor med ridglädje. Det var Stális och min första kurs tillsammans och han var väldigt hingstig, till och från stallet. Men i stallet och på lektionerna skötte han sig galant. Det är inte lätt att vara ung hingst (5 år) och hålla alla intryck inom sig. Vi måste få mer erfarenhet av varandra och massor med träning i nya miljöer. För mig var det stundtals lite jobbigt att vara på Wången. Fick sådan Meyla-längtan, flera gånger. Vet dock inte varför för egentligen förknippar jag inte Wången med Meyla, inte ett dugg egentligen. Men det var väl detta att vara på Wången med hennes son. På vägen upp till Gummi och första lektionen, fick jag ett riktigt gråtanfall, var inte alls förberedd. Så det var riktigt jobbigt att börja med förs...

Idag var det ridkurs på Valne gård. Jag hade med mig Júni.  Meyla har ju så länge stått på Valne. Så lite beredd var jag på att det skulle bli jobbigt att fara dit. Ingen Meyla där. Någon annan i hennes hage och box. Men det jobbigaste var ändå att träffa Stáli. Då brast mitt hjärta. När jag satt i Stális hage med tårar i ögonen rymde Dagrun, händer väl aldrig. Dagrun var Meylas hagkompis. Förra sommaren gick dom här hemma och förgyllde en hage. Så vackra båda två. Men idag fick hon mig tillbaka till verkligheten igen, fröken Dagrun. Dagrun i vindskyddet, här hemma (ovan) och Meyla (nedan).

Draumur och Stáli på sommarbete Det var länge osäkert, men sista dagen rasade det in anmälningar, från 8 st på söndag kväll till 22 st på måndag kväll, sista anmälningsdagen. Avelsbedömningen på Wången blir av!!! Det hade blivit jobbigt att köra ner hästar, ända ner till Axevalla. Det är jättelångt för en 5 åring som bara åkt några gånger mellan Kallsta och Valne, Kallsta och Östersund. Hade nog funderat både en och två gånger innan vi gjort den resan. Så nästa vecka på fredag blir det avelsbedömning för vår Stáli, 5 år, hingst. Öppen bedömning blir på lördag. Han är enda avkomman efter vårt sto Meyla. Vad han får skall bli jättespännande, han har lång fin man och svans, men det kommer man inte långt med. Har han det övriga som behövs? Hans far har enormt fin exteriör och hans mor magiska gångarter, så det finns att brås på. 22 anmälda, flera avkommor efter Kastali från Västeråsen (bl a vår Stáli). Även flera stycken efter Döggvi frá Ytri-Baegisá, som varit bosatt här i Jäm...

Förra söndagen blev jag av med det vackraste jag någonsin haft. Meyla fick ena frambenet avsparkat och det fanns inget annat vi kunde göra än att ta bort henne. Känslan var hemsk och tomheten är obeskrivlig.  Jag saknar henne så enormt och mina tårar slutar aldrig rinna. I fjorton år fick jag ha henne och hade förväntat mig minst fjorton till. Men livet ville något annat för mig, men jag har svårt att förstå vad?! Hon var så vacker, både invändigt och utvändigt. Gav en sådan ridglädje. Gjorde mig alltid lycklig och glad. Min vackra blondin. Tänk att jag fick ett fuxföl med stjärn, efter två helsvarta föräldrar, dessutom sto. Hur stor var den chansen? Från den stunden hon tittade ut har hon varit ”min stjärna” och min alldeles egna blondin. När jag sedan longerade henne, med skor på för första gången, förstod jag att hon inte bara var ”min stjärna” utan verkligen skulle bli en stjärna. Hon var magisk! Hon fick sin superfina 4-årsbedömning och sedan kom det magiska året som 6-åring. ...

För några dagar sedan kom Meyla hem. Eftersom det inte är något tillfälligt släppte vi in henne till stona på en gång, i dagsljus och tidigt på dagen så vi hade hela dagen på oss att studera hur dom skulle bete sig.. Jag vet att hon inte är någon bråkstake, så det kändes inte alls fel att bara släppa in henne utan någon som helst förberedelse innan. Som förväntat gick hon bara in i flocken och tog sin plats, inge snack inge bråk. Övertydlig i sitt kroppsspråk! Men dom andra i flocken blev tydligen tvungna att göra upp om resten av hierarkin. Mitt i natten stog dom och slogs. Vi har sovrumsfönstret åt andra hållet, så vi hörde ingenting. Men andra hörde bråket. På morgonen visiterade Stina hästarna och det var små blessyrer lite överallt. Meyla dock inte en skråma. Så tror inte hon ens var inblandad. Det är snyggt att kliva in i en flock och bara ta över, men kan man inte också styra upp dom övriga, så dom vet sin plats utan bråk! Det är alltid risker med nya hästar i flocken...

Vilken härlig april månad vi haft/har. Solen har skinit i stort sätt varje dag och värmen har varit långt över det normala. Tänk att vi redan haft grillpremiär, ställt ut utemöblerna, krattat gården, i april. Magiskt, undrar just hur denna sommar blir. Hästarna går redan och plockar lite av det gröna som växer. Hämtade hem Meyla i helgen. Nu är hon hemma för att stanna. Skall aldrig mer lämna gården, utan mig :) Hon pryder sin plats i stoflocken. Hon är så cool och snäll, inge bråk när hon släpptes in i sin nya flock. Bara tog sin plats utan minsta lilla pip. Underbara lilla häst. Stina har mockat stonas vinterhage. Vilket jobb hon gjort. Nu är den klar. Jag har mockat Júnis och Ómurs vinterhagar. Så skönt, nu gäller det bara att hålla efter hela sommaren. Tror aldrig vi gått in i maj och redan är klara med all mockning. I maj prioriterar jag att få i ordning alla sto- och hingsthagar till sommargästerna. Ingen rast ingen ro på en hästgård. Vi tar även i år emot en hingstflock...

I helgen går årets första tävling, i Borlänge, för Meyla och Gummi. Jag håller alla tummar och tår för detta ekipage. Världens finaste Meyla är värd att få visa upp sig från sin finaste sida. Tölt, femgång och stilpass. Det blir inte mycket gjort i helgen, när jag varken kan använda tummar eller tår. Skall se om jag kan finna någon hemsida, FB-sida eller något liknande att uppdatera mig på. Förstår egentligen inte varför jag inte åker ner och tittar. Men är ju väldigt ointresserad av resten av en långdragen tävling i ett kyligt april, så det är anledningen. Det blir nog skidåkning för mig, om väderprognosen håller det den lovat.

Ómur frá Feti Brukar alltid börja året med att presentera dom hästar vi har "just nu". Antalet minskar "dramatiskt" tycker jag?! Detta är väl bara kul för dom nya läsarna som hittat hit och ännu inte hittat till vår hemsida www.jemthagen.se där alla hästar presenteras mer i detalj. Min gamla trotjänare Ómur, har vi självklart kvar. Han blir 14 år i år och har varit min kompanjon i många år. Köpte honom på Island när han var föl, vid sidan av sin mor. Lärt mig massor och därmed har han fått stå ut med massor. Vi har tragglat oss igenom träningar, kurser, tävlingar och skador. Tyvärr är han just nu skadad och får enbart skrittas. Under vårvintern ska vi åter på undersökning. Han är godkänd avelshingst, femgångare med mycket bra pass och till sommaren tar vi ut licens för honom. Meyla från Jemthagen Vår underbara Meyla finns ju också kvar, men står just nu inte hemma utan hos Gudmundur Einarsson på Valne gård. Gummi har och ska tävla henne. Hon är en...

Som vi längtat och nu är det över. Men vi har haft en panghelg. Började med incheckning i fina lillstugan och fm fika i ridhuset. Flera nya bekantskaper. Sedan var det dags för första ridpasset. Äntligen har ”knutarna” börjat släppa för mig och Júni. Som vi jävlats ända sedan augusti. Började släppa i början av december och nu går det bara bättre och bättre. Efter en god lunch var det dags för uteritt i två grupper. Inget åka häst utan vi fick ta med oss samma arbete ut. Júni gick bra, mellan varven tog gasens Lit men sen kom ny energi igen. Vi fick en paus och bjöds på glüwine. På hemvägen fick jag ”åka” på Meyla. Snacka om att rida ”beautytölt”. Bara njutning och stort smile. Hon är underbar. Väl tillbaka i stallet följdes hästpyssel av afterride i lillstugan och sedan en sväng ner i bubbelpoolen innan middag. Den ena lyxen efter den andra. Från bäddade sängar, till serverad mat och prima lyx i överflöd. Pysslade om både Meyla och Stáli. Mys weekend!!! Tack, Maria och Gummi, och Val...