Jemthagen

Idag skulle jag och Stáli ut på en lugn tur i skogen. Rider ganska långt hemifrån och väljer en stig som jag inte ridit på väldigt länge. Tänker på att Stáli säkert aldrig varit just där. Skrittar lugnt för det är ganska halt efter allt regnande.Rider med korta tyglar för att stötta upp, för det går både upp och ner. Plötsligt från ingenstans totalvänder han. Jag hinner inte se vad han blir rädd för men känner hur jag hänger utanför sadeln hela vägen när han gör en 180 graders vändning. Jag hinner tänka, låt mig inte landa på en stubbe, och jag landar mjukt i mossan. Men Stáli drar, rakt ut i skogen. Ungskog, så det är tätt mellan granarna. Fy vad mycket man hinner tänka, fastna inte, slit inte sönder hovar, inga skador. Nästa steg, vilken väg, åh nej, inte ut på bilvägen. Jag försökte följa hans spår men dom var snabbt borta. Började gå tillbaka för att inte gå vilse. Ringde efter hjälp. Skogen är inte stor, antingen kommer man ut i byn, ner till Hårkan eller ut på grusvägen. Jag trod...

Thruma år så otroligt trafiksäker. Det är så grymt skönt. Man ska ändå ta det säkra före det osäkra. Hur gör ni när långtradaren/timmerbilen kommer? Man får vara snabbtänkt. Först fundera, var befinner jag mig, var finns närmsta avtagsväg? Oop idag var det långt. Plan B för mig blir alltid att kliva av. Vända hästen mot långtradaren. Jag ställer mig bredvid, så att jag hamnar mellan långtradaren och hästen. Förvisar mig om att chauffören sett oss. Detta bekräftas av att dom saktar ner farten. Gör dom inte det är det rätt tillfälle att visa tecken för ”sänk hastigheten”. Den ska alla ryttare kunna - även om inte alla bilister förstår den. Be en bön. Denna gång var det en vettig chaufför som gled förbi sakta. Inget timmer på flaket heller. Det underlättar. Känslan blir inte att bilen är så stor som den är när den är fulllastad. Sedan lossnar det inte massa skräp, när den är tom.  Strax innan den passerat ber jag hästen gå framåt. Det är nog en medfödd reflex att kolla att hästen int...

Igår var jag så arg, så jag skakade, samtidigt som jag var rädd, livrädd. Jag kom ridande på en grusväg, på Stáli. Han är trafiksäker, det har jag hunnit märka/lära mig. Men han är inte hundra % säker om det tex flyger upp en fågel ur skogen. Då reagerar han och lite för mycket fortfarande. Vi bygger fortfarande på förtroendet och jobbar på detta. Jag kom ridande på en grusväg. Hörde att det kom en bil, mot oss, och uppfattade att den kom väldigt fort. Valde att rida fram till ett lite bredare ställe på vägen. Kände att jag skulle hinna det. Det stället kändes perfekt med tanke på att bilen skulle få bra fri sikt i god tid, ca 200 meter. Jag stannade och stod stilla. Sedan blir man så "jävla" förvånad när föraren väljer att inte släppa på gasen ett dugg. Gissar att han körde i en hastighet på minst 100. Jag blev sittande och bara stirrade. Vad annat kan man göra?! Be en bön att inga stenar kommer skvätta mot oss, att ingen fågel flyger upp ur skogen osv. När bilen närmade ...

I veckan som var har jag varit på Erfa-möte i Sundsvall. Kick-off i Stockholm. Tjejmiddag och 80-årskalas. Så ni förstår att det blev dåligt med ridning denna vecka men avslutade veckan med härliga turer i fluffsnö, på söndagen. Kommande vecka ser lugnare ut, tack och lov. Igår på vägen hem med Júlia hände det som man bävar för och inte vill ska hända. Vi mötte plogbilen. Ni vet en sån där monsterbil, stor som ett hus på en liten "grusväg". Var exakt mitt emellan avtagsvägar, dvs lika långt åt båda hållen. Har max 1 meter tillgodo mellan snövall och bil. Lite panik men valde till slut att lungt kliva av och möte problemet. Det var en lång raksträcka, så jag han även dra upp stigbyglarna, innan han var framme hos oss. Gissa om jag blev förvånad och lycklig när han stannar några meter framför oss, stänger av motorn och tar fram sin termos och dricker en slurk. Vi kunde i lugn och ro passera. Istället för kaos blev det ett ypperligt övningstillfälle. Mannen som körde önskar ja...

Nu när det är så mörkt ute är det så obehagligt att rida på vägarna. Jag har en bilväg hemma på byn som jag "måste" rida på för att ta mig till bättre ridvägar. Jag rider inte på denna asfalterade bilväg för nöjes skull utan det är en transportsträcka till annat, mindre trafikerat. Min fundering är, varför ser inte bilisterna likheter mellan häst och älg? Två djur som är ungefär lika stora och ungefär lika i vikt. Möter man älg, tvärnitar man och smyger förbi platsen, även om älgen redan försvunnit för länge sedan. Förbi hästar far man i flera km/timme utan att blinka, på mindre än en meters avstånd. Dessutom sitter en människa på ryggen som man kan få stå till svars för om det händer en olycka. Hästens liv tror jag inte bilisten bryr sig om men människan/ryttaren och skadorna på bilen och sig själv?! Jag bär reflexer så jag ser ut som en julgran. Men vill det sig illa så hjälper inte dessa reflexer nämnvärt. Blir hästen rädd, kan vara för något helt annat än bilen,...

Meyla från Jemthagen ONSDAG, bästa dagen på veckan!!! Dessutom underbart väder. Just nu håller solen på att gå ner och solnedgången är bedårande mellan Oviksfjällen/Bydalsfjällen och Åreskutan. Dagen har bjudit på fina ridturer. Meyla är helt underbar, när jag rider själv, ha ha. Rider jag med någon annan blir det handbromsen i hela tiden och det är ju inte lika kul. Dvs jag sitter med handbromsen i för att hon får så brådis. Trist! Underlaget är bara så perfekt just nu. Már från Jemthage Már gillar våra turer ute, han gillar däremot inte ridplanen. Brukar gå med honom en bit, vill inte rida på byvägen. Sitter sedan upp när jag kommer till en avstickare, där det är nästan noll med trafik. Han är inte helt trafiksäker, ännu. Det slår aldrig fel att jag då möter någon som är ute och går. Alltid kommer det samma fråga, har jag trillat av eller har jag inte missuppfattat detta med ridning. Folk är så roliga ;) Samma sak om jag är ute och går stavgång, slår aldrig fel ...

I dagsläget har den som har B-körkort rätt att köra släp där totalvikt väger max 3 500 kilo. I januari breddas tillståndet med kortet B till Utökad. Med detta tillstånd har du rätt att köra bil och släp med totaltvikten 4 250 kilo. Om totalvikten överstiger 4 250 kilo krävs BE-kort. Utbildning och körprov ska genomföras, likt inför B-körkort, innan föraren har tillåtelse att trafikera vägen under kategorin B Utökad. Idag är man tex tvungen att ha en liten bil om man har ett stort hästsläp för att man inte ska överstiga tillåten totalvikt med släp om man bara har B-körkort. Helt vrickat. Efter årsskiftet kan man ha en starkare bil, vilket börjar bli vanligare bland hästfolk. Man vill för säkerhetens skull ha en ordentlig dragbil. Gillar denna nya regel, även om inte just jag berörs, då jag tog mitt BE-körkort för några år sedan. Vi gick ihop några stycken och startade upp en studiecirkel och gick tillsammans igenom teorin. Gjorde bana och övningskörde och gick sedan ihop...

Läser på andra bloggar vilka problem ryttare/kuskar kan ha i trafiken. Blir så förbannad! Tack och lov har jag bra grannar/bybor som visar hänsyn på byvägarna. Även om vi försöker rida mycket i skogen och på skogsbilvägar så behöver vi rida på dom lite större vägarna ibland för att ta oss till skogs. Dom gånger det kör någon fort och hänsynslöst så tror jag faktiskt att det är personer som inte hör till bygden. VAD SÄGER LAGEN? Huvudregeln är att hästekipage, ridande eller körande, betraktas som fordon. De ska alltså färdas på höger sida av vägen, så nära kanten som möjligt. Detta gäller även om man leder hästen. Hästekipage får normalt ej färdas på gång- och cykelbanor, ridande och körande är alltså hänvisade till vägbanorna. Ryttare och kuskar ska känna till och följa allmänna trafikregler och anvisningar. De använder samma tecken som cyklister för att avisera hur de tänker färdas i korsningar, vid avstannande osv. Det är bilisten som betalar och koncist kan man sammanfatta vad som g...