Svart hingstföl 210616
Har haft över 30 fölningar genom åren men denna var något utöver det vanliga. Så vansinnigt vackert väder, men samtidigt så kallt, så jag trodde jag skulle huttra ihjäl.
Hade kvällen innan satt på Birth Alarm systemet, som var nytt för oss i år. Vågade inte lita på det så här i början, så planerade ändå att gå upp en gång i timmen i natt.
Var ute vid 24-tiden, sedan gick jag ut 01.00. Då hade verkarna på allvar satt igång. Hon kunde inte bestämma sig om hon skulle ligga eller stå, men lade sig aldrig ner utan stod upp och bytte viloben hela tiden. Ibland vek sig bakbenen så smärtsamt var det. Vi höll till i ligghallen.
01.30 gick vattnet, först en skvätt inne i ligghallen, sedan resten utanför. Hon gick tre varv runt ligghallen.
01.35 valde hon att lägga sig ner ute i gräset.
01.37 tittar fostersäcken ut. När vattnet har gått så är det här första stenen faller från mitt hjärta.
Birth Alarm systemet som Thruma haft runt sin mage, ringer upp min mobil 01.36. Så skulle jag ha legat och sovit. Behövt klä på mig och gå ut och då varit närvarande från nedanstående moment.
01.39 ser jag tydligt två hovar och en mule. Här släpper den största stenen från mitt hjärta. Här brukar jag börja andas igen.
I det här stadiet känns det ganska groteskt när stoet reser sig upp, med hovar och mule utanför. Allt slinker in en bit. Men ganska fort lägger hon sig ner igen och krystar rejält.
01.41 är fölet ute. Säcken är sprucken men jag väljer alltid att gå fram ändå och öppna upp ordentligt, så att hela huvudet sticker ut. Resten av kroppen låter jag ligga kvar i säcken. Speciellt nätter som denna, med fint väder, men med 3 grader KALLT. Säcken värmer ganska rejält mot tex vinden. När stoet är redo kliver hon upp och resten av säcken frigörs automatiskt från fölet.
01.43 Det här är den underbaraste stunden på hela fölningen. Mor och föl knyter första banden. Låter dom göra detta ifred. Det är deras stund och jag får bara stå bredvid och njuta.
01.48 Thruma står upp. Som hon slickar och slickar. Hon är så duktig. Nafsar, knuffar och buffar.
02.06 Tyckte det tog evigheter, men tillslut kom han upp och det är ju bara frågan om minuter. Men när man står där och fryser och ser alla jobbiga försök och kullerbyttor, då står klockan stilla.
03.00 nån gång här diar han för första gången.
Är kvar en liten stund till för att se att mekonomet och kisset kommer. Sen får jag en god kopp varmt te. Innan vi ställer klockan för att kolla efterbörden.
05.00 har även efterbörden släppt. Letar reda på den, kollar den och tar med mig den från hagen, så att inte något rovdjur ska lockas dit och ta det. Känns inget trevlig.
Svårt att gå och lägga sig denna vackra sommarnatt. Men av detta får man energi, så vem behöver sova :)
Ps. Jag har inte suttit och klockat och fört anteckningar. Klockslagen står på bilderna.
Kommentarer