Både nöjd och missnöjd
Tävlingsrapport söndag:
Meyla kändes jätte, jättefin i uppvärmningen igår. Sådär härlig som hon varit hemma den senaste tiden. Att få till det en tävlingsdag är ju stor lycka. Var så lugn när jag gick in på banan och nöjd. Kunde fokusera på ett helt nytt sätt. Han med att tänka på små delaljer.
I T1 är första momentet kort tempo tölt, för mig är första momentet att hälsa på domaren. Har superlätt för att glömma den lilla detaljen. Men borde fått "extra poäng" för jag kom ihåg det både i början och i slutet av programmet ;)
I både hoppning och dressyr, som jag tävlat tidigare, är det mycket enklare med hälsningen. I hoppningen hälsar du när du kommer in på banan och får ett varsågod och rid, oavsett var på banan du befinner dig, i dressyr gör du en halt, mitt framför domaren och det går inte att glömma för det går inte att starta programmet utan det. I våra tävlingsprogram har jag en förmåga att glömma det för jag är så focuserad på mitt första moment, kort tempo tölt, långt innan jag ens kommer till den platsen där jag ska hälsa på domaren. Jag har ju hela långsidan på mig att tänka på annat och paserar ju bara den platsen där det skall hälsas. Men det gick vägen denna gång.
Meyla var finfin i det korta momentet. Jag kan faktiskt inte rida henne bättre än så. Blev belönad med 6:or från två domare. Den tredje domaren var inte alls överrens med dom andra två?! Hon måste ha sett något helt annat, fast vi var ensamma på banan.
Varvbyte och sedan nästa moment tempoväxlingar. Höll nästa på att glömma varvbytet, kom på det i sista stund, men det gick vägen. Hade ro i kroppen och hade planerat att RIDA henne in i steglängdsökningen och inte bara låta henne rinna iväg. Ganska typiskt mig att låta henne rinna iväg för jag blir lite handlingsförlamad på banan. Hade ro i ridningen och kunde titta och planera att öka exakt vid markeringen. Var nöjd med ökning och placering av den och placering av nedtagning. Hon la sig lite på handen i nedtagningen, men vi fick bra tempo i längningen och jag fick ner henne snabbt till kort tempo igen. Hon var inte lika fin i formen i steglängdsökningarna som i det korta tempot. I den första steglängdsökningen slog hon emot min hand vid ett tillfälle, då jag stumnade till i handen men det var bara ett kort moment.
Kommentarer från domarna var, tempofattiga steglängdsökningar, opresica placeringar, styv, passtakt, går emot handen osv.
Sedan kom det ökade momentet med tölt i ett helt varv. Hon var laddad och taggad och gled ifrån mig mer och mer för varje steg dvs bättre i början och sämre mot slutet. Vi fick en rejäl rollning, vid utgången av andra kurvan, men hon slog inte upp i galopp utan kom tillbaka till tölten ganska omgående.
Kommentarer från domarna var, mellantempo, passtakt, lång och opresic igångsättning.
Jag var nöjd när jag klev av banan. Började super, lyckades inte hålla ihop henne hela tre varv, men hon skötte sig i stort med lite små missar. Min känsla var inte alls överrens med domarnas kommentarer. Jag måste ha varit på en annan plats och ridit.
Ganska förvånad och besviken blev jag över poängen, som inte ens kom upp i 5, för dom sista momenten. Tack vare 6:orna i början slutade vi på totalt 5,10.
Jämfört med sist vi tävlade, då gick hon betydligt sämre och vi fick 5,50 totalt. Skulle ha behövt få detta tävlingstillfälle filmat för att själv förstå och lära mig. Men så väl var det inte. Får fortsätta att leva i ovisshet, okunskap och inte förstå denna bedömningssport som vi håller på med.
Har sagt det förr, det ska inte stå OK takt, OK form, OK tempo om man inte kan få 5,0 i poäng. Ogillar med vår bedömning att man letar fel och missar för att få sänka poängen istället för att belöna det positiva. OK takt, OK tempo, OK form, hamnar nog på pappret av bara farten och gammal vana.
Men jag är ingen domare och jag kommer aldrig att bli det. Har en gång varit domarsekreterare åt en domare som alltid börjar från 10,0, sedan går han ner i skalan för att möta upp där ekipaget just nu levererar. Det tycker jag är en positiv inställning.
Gummi frågade mig efteråt om jag var nöjd med hästen och mitt svar var/är, jag är SUPERNÖJD med hästen. Då så: Det är väl ändå det viktigaste!!!
Jag är supernöjd med båda helgens hästar, Rakel var duktig på sitt sätt, med sin erfarenhet och på sin nivå och Meyla gjorde väl godkänt ifrån sig t o m mer än jag förväntat.
Hem och fundera, är tävling verkligen något för mig? Kanske ska jag fortsätta harva på hemmaplan i ovisshet och okunskap. Kommer jag fram till att tävling är något jag lär mig något av eller vill prova på fler gånger så ges ett nytt tillfälle i maj på Wången.
Meyla kändes jätte, jättefin i uppvärmningen igår. Sådär härlig som hon varit hemma den senaste tiden. Att få till det en tävlingsdag är ju stor lycka. Var så lugn när jag gick in på banan och nöjd. Kunde fokusera på ett helt nytt sätt. Han med att tänka på små delaljer.
I T1 är första momentet kort tempo tölt, för mig är första momentet att hälsa på domaren. Har superlätt för att glömma den lilla detaljen. Men borde fått "extra poäng" för jag kom ihåg det både i början och i slutet av programmet ;)
I både hoppning och dressyr, som jag tävlat tidigare, är det mycket enklare med hälsningen. I hoppningen hälsar du när du kommer in på banan och får ett varsågod och rid, oavsett var på banan du befinner dig, i dressyr gör du en halt, mitt framför domaren och det går inte att glömma för det går inte att starta programmet utan det. I våra tävlingsprogram har jag en förmåga att glömma det för jag är så focuserad på mitt första moment, kort tempo tölt, långt innan jag ens kommer till den platsen där jag ska hälsa på domaren. Jag har ju hela långsidan på mig att tänka på annat och paserar ju bara den platsen där det skall hälsas. Men det gick vägen denna gång.
Meyla var finfin i det korta momentet. Jag kan faktiskt inte rida henne bättre än så. Blev belönad med 6:or från två domare. Den tredje domaren var inte alls överrens med dom andra två?! Hon måste ha sett något helt annat, fast vi var ensamma på banan.
Varvbyte och sedan nästa moment tempoväxlingar. Höll nästa på att glömma varvbytet, kom på det i sista stund, men det gick vägen. Hade ro i kroppen och hade planerat att RIDA henne in i steglängdsökningen och inte bara låta henne rinna iväg. Ganska typiskt mig att låta henne rinna iväg för jag blir lite handlingsförlamad på banan. Hade ro i ridningen och kunde titta och planera att öka exakt vid markeringen. Var nöjd med ökning och placering av den och placering av nedtagning. Hon la sig lite på handen i nedtagningen, men vi fick bra tempo i längningen och jag fick ner henne snabbt till kort tempo igen. Hon var inte lika fin i formen i steglängdsökningarna som i det korta tempot. I den första steglängdsökningen slog hon emot min hand vid ett tillfälle, då jag stumnade till i handen men det var bara ett kort moment.
Kommentarer från domarna var, tempofattiga steglängdsökningar, opresica placeringar, styv, passtakt, går emot handen osv.
Sedan kom det ökade momentet med tölt i ett helt varv. Hon var laddad och taggad och gled ifrån mig mer och mer för varje steg dvs bättre i början och sämre mot slutet. Vi fick en rejäl rollning, vid utgången av andra kurvan, men hon slog inte upp i galopp utan kom tillbaka till tölten ganska omgående.
Kommentarer från domarna var, mellantempo, passtakt, lång och opresic igångsättning.
Jag var nöjd när jag klev av banan. Började super, lyckades inte hålla ihop henne hela tre varv, men hon skötte sig i stort med lite små missar. Min känsla var inte alls överrens med domarnas kommentarer. Jag måste ha varit på en annan plats och ridit.
Ganska förvånad och besviken blev jag över poängen, som inte ens kom upp i 5, för dom sista momenten. Tack vare 6:orna i början slutade vi på totalt 5,10.
Jämfört med sist vi tävlade, då gick hon betydligt sämre och vi fick 5,50 totalt. Skulle ha behövt få detta tävlingstillfälle filmat för att själv förstå och lära mig. Men så väl var det inte. Får fortsätta att leva i ovisshet, okunskap och inte förstå denna bedömningssport som vi håller på med.
Har sagt det förr, det ska inte stå OK takt, OK form, OK tempo om man inte kan få 5,0 i poäng. Ogillar med vår bedömning att man letar fel och missar för att få sänka poängen istället för att belöna det positiva. OK takt, OK tempo, OK form, hamnar nog på pappret av bara farten och gammal vana.
Men jag är ingen domare och jag kommer aldrig att bli det. Har en gång varit domarsekreterare åt en domare som alltid börjar från 10,0, sedan går han ner i skalan för att möta upp där ekipaget just nu levererar. Det tycker jag är en positiv inställning.
Gummi frågade mig efteråt om jag var nöjd med hästen och mitt svar var/är, jag är SUPERNÖJD med hästen. Då så: Det är väl ändå det viktigaste!!!
Jag är supernöjd med båda helgens hästar, Rakel var duktig på sitt sätt, med sin erfarenhet och på sin nivå och Meyla gjorde väl godkänt ifrån sig t o m mer än jag förväntat.
Hem och fundera, är tävling verkligen något för mig? Kanske ska jag fortsätta harva på hemmaplan i ovisshet och okunskap. Kommer jag fram till att tävling är något jag lär mig något av eller vill prova på fler gånger så ges ett nytt tillfälle i maj på Wången.
Kommentarer