Vaknat ur en dröm

Ómur i somras

Idag ringde väckarklockan kl 06.00 en helt vanlig arbetsdag. Gårdagen var som en dröm. Har lite svårt att smälta poängen från gårdagens femgångsfinal. Det är ju något så helt otroligt onormalt för mig. Jag som gnisslat och gnällt att det är så svårt att komma över 5,0. Ómur bjöd mig på två 7:or, så häftigt. Han bjöd även på en 3,5:a, i den där misslyckade galoppen. Men det är jag duktig på att förtränga. Kallas det för mental träning, mån tro?!

Hämtade hem finaste Meyla idag. Otroliga djur, hon kände igen bilen/transporten när vi kom körandes på uppfarten. Kom springande emot oss, så glad. Stor glädje att ha henne hemma igen, dräktig dessutom. Nu en lång väntan framför oss, men ooh så roligt. Ann-Sofie kommer över den 11 september för att ultraljuda en gång till. Inget konstigt med det datumet, nej nej, förtränger den tanken. Tror faktiskt att kungaparet kommer till Östersund just den dagen, så det bringar säkert lite tur.

Vi laddar om nu. Rakel ska ner till Romme på torsdag. Gummi kör ner henne och vi åker ner tidigt på fredag morgon. Hon skall visas på fredag. Vi hade tänkt försöka hinna ner till första starten. Men det blir omöjligt nu när dom gjort om programmet. Planen sprack.

Kastali från Västeråsen (Meylas kavaljer) är bland dom första på morgonen, visas 7,40. Håller verkligen tummarna för en fin exteriör. Det tror jag också, han är ju jättesnygg. Men vi lär inte orka kliva upp så tidigt så vi hinner till det.

På fredag kommer Gummi även visa fina Dis från Gormgården. Hon är verkligen fin, så det skall bli kul att se henne igen. Det ska vi nog hinna till.

Vi blir endast kvar på visningen på fredagen, missar alla hästar på lördagen och öppna bedömningen på söndag. Men vad gör man inte för några dagar på Mallis (Leffe åker hem och jag via Arlanda till Mallis). Ska inte klaga, har det grymt gott!