Foderstat
I helgen räknade jag på foderstater. Höet är analysterat och i år har jag sämre proteinvärden än vad jag haft på länge. Det blir till att komplettera med lite proteinrikt kraftfoder i vinter.
Har för länge sedan gått kurs för Kristina Planck och fick på kursen hennes bok, som är super när det gäller att göra foderstater. Underbart hjälpmedel.För att uppdatera mig lite så sökte jag lite på nätet och hittade på HästSverige lite nyheter.
Där fanns ett Foderstatsberäkningsprogramen, övergav dock inte mitt suveräna excel ark. Där fanns även en Hullbedömningslista. Listan var intressant, men svår att placera hästarna i. Kan inte stoppa in någon av mina hästar i skalan, utan dom hamnar nog lite över hela skalan. Kanske inte på "mycket mager" eller "extremt utmärglad", men i övrigt så, allt från "slank" till "fet". Har dock ingen som är "mycket fet" eller "extremt fet", inte ens bland avelsstona. Men en av stona är helt klart på skalan "fet".
Det är svårt att ha rätt hull på hästarna den här årstiden. Först har dom ätit grönt i sommar, fått lite övervikt, och nu finns det fortfarande grönt i hagarna, medans näringen är usel så man måste komplettera och då får dom garanterat i sig lite för mycket och lite för lite av det som är bra. Ibland tror jag även att Islandshästar kan förvandla både rötter och jord till fett ;) i allafall vissa...
Ridhästarna är lättast att hålla i hull, det hänger på mig att anpassa motionen. Orkar jag inte motionera dem så blir dom fet, enkel matematik. Sedan gäller det att inte fodra för att vara "snäll" eller det där lilla extra för allt möjligt. Tänk om jag kunde vara lika duktig med mig själv som med hästarna, regelbundna mattider och beräknad foderstat (även till mig).
Avelsstona är lite svårare, vissa har förmågan att bli hur fet som helst medans andra ger allt dom har till övers till sina föl via mjölken. Där får man verkligen hålla efter hela tiden. Extra kraftfoder till den som har sämst hull om inte grovfodret räcker och i värsta fall separera hagarna med dom som är lättfödda med dom som har det lite svårare med hullet. Efter årsskiftet kan det dessutom gå riktigt fort med hullet på stona om fölungarna fortsätter att dia och fölen är födda tidigt.
A och O, även om man räknar foderstat, TITTA PÅ HÄSTEN, med ögonen och KÄNN, med fingrarna, regelbundet!!! Det kan gå fort åt båda hållen.
Måttbandet är för många ett bra redskap, varannan vecka eller liknande. Men jag gav upp hoppet om det i somras, det hjälpte inte på Ómur som var så otroligt mager. Skulle jag ha litet på det skulle jag nog ha matat ihjäl honom. Det hände ingenting på måttbandet, så länge som han saknade muskler på ryggen. När han fick tillbaka sina muskler på ryggen då började måttbandet att stämma igen. Så måttbandket är säkert bra på hästar som är i bra kondis med normalt hull, man ser om den gått upp eller ner dom senaste veckorna. Men på extremt magra eller feta tror jag den blir missvisande.
Tillgång till våg är super - använder oftast vågen på Wången när jag har vägarna förbi.
Har för länge sedan gått kurs för Kristina Planck och fick på kursen hennes bok, som är super när det gäller att göra foderstater. Underbart hjälpmedel.För att uppdatera mig lite så sökte jag lite på nätet och hittade på HästSverige lite nyheter.
Där fanns ett Foderstatsberäkningsprogramen, övergav dock inte mitt suveräna excel ark. Där fanns även en Hullbedömningslista. Listan var intressant, men svår att placera hästarna i. Kan inte stoppa in någon av mina hästar i skalan, utan dom hamnar nog lite över hela skalan. Kanske inte på "mycket mager" eller "extremt utmärglad", men i övrigt så, allt från "slank" till "fet". Har dock ingen som är "mycket fet" eller "extremt fet", inte ens bland avelsstona. Men en av stona är helt klart på skalan "fet".
Det är svårt att ha rätt hull på hästarna den här årstiden. Först har dom ätit grönt i sommar, fått lite övervikt, och nu finns det fortfarande grönt i hagarna, medans näringen är usel så man måste komplettera och då får dom garanterat i sig lite för mycket och lite för lite av det som är bra. Ibland tror jag även att Islandshästar kan förvandla både rötter och jord till fett ;) i allafall vissa...
Ridhästarna är lättast att hålla i hull, det hänger på mig att anpassa motionen. Orkar jag inte motionera dem så blir dom fet, enkel matematik. Sedan gäller det att inte fodra för att vara "snäll" eller det där lilla extra för allt möjligt. Tänk om jag kunde vara lika duktig med mig själv som med hästarna, regelbundna mattider och beräknad foderstat (även till mig).
Avelsstona är lite svårare, vissa har förmågan att bli hur fet som helst medans andra ger allt dom har till övers till sina föl via mjölken. Där får man verkligen hålla efter hela tiden. Extra kraftfoder till den som har sämst hull om inte grovfodret räcker och i värsta fall separera hagarna med dom som är lättfödda med dom som har det lite svårare med hullet. Efter årsskiftet kan det dessutom gå riktigt fort med hullet på stona om fölungarna fortsätter att dia och fölen är födda tidigt.
A och O, även om man räknar foderstat, TITTA PÅ HÄSTEN, med ögonen och KÄNN, med fingrarna, regelbundet!!! Det kan gå fort åt båda hållen.
Måttbandet är för många ett bra redskap, varannan vecka eller liknande. Men jag gav upp hoppet om det i somras, det hjälpte inte på Ómur som var så otroligt mager. Skulle jag ha litet på det skulle jag nog ha matat ihjäl honom. Det hände ingenting på måttbandet, så länge som han saknade muskler på ryggen. När han fick tillbaka sina muskler på ryggen då började måttbandet att stämma igen. Så måttbandket är säkert bra på hästar som är i bra kondis med normalt hull, man ser om den gått upp eller ner dom senaste veckorna. Men på extremt magra eller feta tror jag den blir missvisande.
Tillgång till våg är super - använder oftast vågen på Wången när jag har vägarna förbi.
Kommentarer