Veterinärbesök
Igår var veterinär Ann-sofie Lilja på besök. På hösten brukar hon få komma förbi och gå igenom alla hästarnas tänder. Ann-sofie har två specialiteer, det första är dräktigheter och det andra är tänder.
Idag har vi bl a tittat alla två åringar i munnen, det är då vi börjar. På hösten när dom är två år har dom oftast redan fått sina vargtänder. Ibland kan dom dock sitta lite innanför tandraden och då kan man gott vänta, för när dom sedan skall fälla den första kindtanden i överkäken så kan ibland vargtanden följa med. Men sitter den framför så kan man gott ta bort den redan nu. Då behöver man inte fundera något mer på det när det är dags att sätta in bett i munnen på dem. Vilket vi gör när dom är tre.
Har vi inte tagit bort vargtänderna när dom är två och vi istället väntar tills dom är tre, så brukar vi ha bett i munnen på dem, men inte använda bettet innan vi tagit bort vargtanden.
Så var det med Meyla idag, vi tog en vargtand förra hösten, men den andra satt på insidan och vi chansade på att den skulle följa med kindtanden. Men det hade den inte gjort, så nu fick vi ta den idag istället. Nu skall hon inte ha bett i munnen på minst en vecka och sedan är det upp till mig att kolla att såret, där vargtanden satt, har läkt innan vi sätter in bett i munnen på henne.
Bilden ovan är Rakels överkäke. Den som har skarp blick ser vargtanden som sitter på insidan. Eftersom den satt väldigt löst, så lät vi den sitta och hoppas att den kommer ut när hon fäller fösta kindtanden i överkäken i vinter. Vi kollar detta i vår eller nästa höst, då hon är tre. Men absolut innan vi börjar använda bettet.
Denna bild är också på Rakel, det är hennes första kindtand i underkäken. Där hade hon en hake, som veterinären slipade lite på och satte på lite "lack" (det gula). Denna hake har Rakel fått för att hon har ett underbett.
Tyvärr tog jag inga bilder från Meylas mun. Antagligen glömde jag det för att det var så mycket roligt att titta på. Hon var mitt i en tandfällningsperiod. För några veckor sedan såg jag att hon höll på att tappa en framtand, den andra var nu på väg. Lika så i käkraden, vissa hade hon tappat och andra var precis på väg. Där fanns det mycket roligt att titta på. Men tyvärr, fotografen var inte tillräckligt allert, ibland räcker det med att uppleva!
Det är kul att ha Ann-sofie på besök, det är lärorikt, hon tar sig tid att förklara. Är man flera som kan hjälpa till så finns det möjlighet för alla att få titta på någon häst.
Tack till Birgitta och Marie som hjälpte till idag, som även dom fick sina hästar kollade i munnen.
Idag har vi bl a tittat alla två åringar i munnen, det är då vi börjar. På hösten när dom är två år har dom oftast redan fått sina vargtänder. Ibland kan dom dock sitta lite innanför tandraden och då kan man gott vänta, för när dom sedan skall fälla den första kindtanden i överkäken så kan ibland vargtanden följa med. Men sitter den framför så kan man gott ta bort den redan nu. Då behöver man inte fundera något mer på det när det är dags att sätta in bett i munnen på dem. Vilket vi gör när dom är tre.
Har vi inte tagit bort vargtänderna när dom är två och vi istället väntar tills dom är tre, så brukar vi ha bett i munnen på dem, men inte använda bettet innan vi tagit bort vargtanden.
Så var det med Meyla idag, vi tog en vargtand förra hösten, men den andra satt på insidan och vi chansade på att den skulle följa med kindtanden. Men det hade den inte gjort, så nu fick vi ta den idag istället. Nu skall hon inte ha bett i munnen på minst en vecka och sedan är det upp till mig att kolla att såret, där vargtanden satt, har läkt innan vi sätter in bett i munnen på henne.
Bilden ovan är Rakels överkäke. Den som har skarp blick ser vargtanden som sitter på insidan. Eftersom den satt väldigt löst, så lät vi den sitta och hoppas att den kommer ut när hon fäller fösta kindtanden i överkäken i vinter. Vi kollar detta i vår eller nästa höst, då hon är tre. Men absolut innan vi börjar använda bettet.
Denna bild är också på Rakel, det är hennes första kindtand i underkäken. Där hade hon en hake, som veterinären slipade lite på och satte på lite "lack" (det gula). Denna hake har Rakel fått för att hon har ett underbett.
Tyvärr tog jag inga bilder från Meylas mun. Antagligen glömde jag det för att det var så mycket roligt att titta på. Hon var mitt i en tandfällningsperiod. För några veckor sedan såg jag att hon höll på att tappa en framtand, den andra var nu på väg. Lika så i käkraden, vissa hade hon tappat och andra var precis på väg. Där fanns det mycket roligt att titta på. Men tyvärr, fotografen var inte tillräckligt allert, ibland räcker det med att uppleva!
Det är kul att ha Ann-sofie på besök, det är lärorikt, hon tar sig tid att förklara. Är man flera som kan hjälpa till så finns det möjlighet för alla att få titta på någon häst.
Tack till Birgitta och Marie som hjälpte till idag, som även dom fick sina hästar kollade i munnen.
Kommentarer