Svåraste tiden att fodra

Tidig morgon 25 september 2013

I morse när jag skulle fodra upptäckte jag att Gígja frös eller rättare sagt skakade i sin muskulatur för att inte frysa. Var gränsen går är svår att avgöra. Hon går i en hage med mycket lite gräs, ingen beteshage, utan stonas vinterhage, det finns gräs att plocka med men man blir inte mätt på det. Den hagen fodras med hö 3 gånger per dag och får utöver det plocka med det som finns i hagen. Hon har inte tillräckligt med höst/vinterpäls för att klara så kalla nätter som det var i natt. Även om det inte blåste eller regna så var det kallt. Vill inte sätta på henne täcke, eller ta in, för att förstöra den naturliga tillväxten av vinterpäls, hon ska ju gå ute hela vintern med stoflocken. Hon hade behövt mer att äta på i natt för att hålla värmen. Samtidigt i den hagen går andra ston med rejält med vinterpäls. Dom hade inga problem med värmen i natt. Så svårt att veta hur man ska fodra i dessa lägen.

Nu är det igång med fruset gräs på morgonen. Det innebär höfodring för utegångshästarna speciellt på morgonen. Även fast det finns mycket bete kvar, näringsvärdet dock okänt. Laddar med hö för att hästarna ska äta mindre av det frusna gräset på morgonen och minska risken för kolik. Det blir ganska mycket hö, det är fortfarande många sommarhästar kvar. Dom är dessutom fortfarande kvar i sina sommarhagar och därmed utspridda på stora ytor. Men dom flesta åker hem eller till vinterstationer inom den närmaste veckan.

Årets svåraste fodringstid är nu, enligt mig. Vill fodra med hö för att hästarna inte ska äta det gamla gräset men hästarna föredrar fortfarande gräset, löven m m och mumsar hela dagarna och det är nu deras natur vill fylla på lagren inför vintern. Så speciellt ston, dom föredrar ju all mat dom kan komma åt, ser ut därefter också. Dom kan bli gigantiska på hösten.

Hösten är den svåraste tiden att banta en häst.

Sommaren är slut, det är helt klart. Hur länge varar hösten innan vi får vinter, det får vi se. Jag älskar hösten på många sätt. Vackra färger, klar luft, svamp, fjällturer osv. Baksidan är mörkret och barmark med frusen och ruttnad växtlighet som hästarna gärna stoppar i sig. Mörkret är både och. Härligt att krypa in och tända ljus, brasor och dricka te. Men kvällarna blir korta och man hinner mindre med hästarna innan mörkret smyger på.

Jag föredrar dock vinter, ett rejält lager med snö, så hästarna inte lyckas gräva fram gammalt ruttet gräs utan övergår helt till hö. Mycket enklare att fodra, fast mer jobb.

Ser Åreskutan härifrån oss och i veckan blev den så vit och fin. Så otroligt vackert med alla färger runtomkring, framförallt gult.

Nu kör vi, på med långkalsonger, raggsockor och Islandströjor.