Avelsrådslag i Östersund

Det var härligt att se så många på plats på ett möte i Östersund. Trodde vi skulle vara en handfull avelsintresserade men det var många många fler.

John Ljungkvist började med en information om hur SIF avel kom till och varför. Den storyn har vi läst många gånger i tidningen Islandshästen, Ishestnews mm så den repeterar jag inte här.

Från SIFs avel var även nya avelsledaren Heimir Gunnarsson med. Det bästa SIF gjort på många år var att anlita/anställa honom. Han är ett geni vad det gäller historia, siffror och statistik.

Önskemål från SIF avel är att det skall startas regionala avelsgrupper som SIF avel och avelsledaren kan ha som bollplank.

Rådgivande bedömningar kom också upp som önskemål och det är ju inget nytt önskemål utan har poppat upp som idé i många år.

Heimir inledde med kommentaren, - Hur det än blir med stoavgifterna så har det redan tjänat ett syfte genom att få så många engagerade på medier och deltagande på rådslagen :)

Som vanligt hade Heimir gjort ett mastodont förarbete. Framförde en intressant och lättförståelig presentation av avelsbedömningens historia. Den första avelsbedömningen genomfördes 1906, för både ridhästar och arbetshästar. 1920 blev det en gemensam bedömning men 1941 delades den åter upp. Efter kriget blev hästen mer en hobbyhäst och bedömningarna blev även mer lika den vi har idag.

På bilden högst upp, som är väldigt suddig, kan man se hur faktorerna för varje bedömningspunkt förändrats under åren. 1950 bedömdes tempo, vilja och pass som mycket viktiga och man ville att hästarna skulle kunna gå mycket fort. Idag bedöms inte tempo som en egen punkt utan ligger inbakade i vilja, gångarterna och sedan har vi canter och kort tempo tölt, utanför bedömningsskalan.

Från 1979 har exteriören sätt ut som den gör idag, med små förändringar i faktorerna. Fram till 1990 var proportioner den viktigaste/högsta faktorn men den fick ge vika för hals/manke/bok år 1990. Man och svans kom till 2000.

Arvbarhetsfaktorer påverkar vårt bedömningssystem och vårt blupsystem. Ju mer forskning som sker desto säkrare blir alla dessa faktorer. Helt korrekt kommer det aldrig att bli.

Det sker mer forskning på våra Islandshästar än på någon annan ras. Detta medför att vårat system ändras och kommer att ändras i framtiden också.

Det ursprungliga exteriörmålet för Islandshästen

Efter den historiska genomgången får vi en genomgång av antalet föl som föds, hästar som kommer till bedömning osv. Ganska skrämmande siffror egentligen.

Förde inga anteckningar på denna statistik, så lite tveksam till nedanstående siffror, "läs dem med en liten nypa salt":
66 % av uppfödarna har fått 1-2 föl, på 14 år (själv har jag haft 10 levande föl på 14 år).
Av alla föl som föds är det endast 4,4 % av hingstfölen som kommer till bedömning och 1,8 % av dom får en totalbedömning över 8.0. 13,3 % av stofölen kommer till bedömning och 2,7 % får en totalbedömning över 8,0. Vi får inte ha orimliga förväntningar när vi tar en häst till bedömning och därmed bli besvikna. Vi måste sluta titta på den magiska 1:a klass gränsen på 8,0, det är en riktigt fin häst som får 7,5 på bedömning, detta var Heimirs budskap.

Tittar jag på vår egen avel så har vi på 14 år fått 10 levande föl. 5 hingstar och 5 ston. Vårt första föl (sto) såldes utan att vi bedömt henne, föl 2 och 3 (båda ston) är bedömda, en av dessa med poäng över 8,0 totalt och den andra över 7,5 totalt. Föl nr 4 (hingst) bedömdes exteriört som valack. Finns ingen ekonomi i att totalbedöma honom. Föl nr 5 (sto) skulle jag vilja bedöma, hon är i den åldern, men hon är istället till salu och det som bedömningsträningen kostar kommer jag aldrig att få ut för henne. Resten av våra föl är ännu inte i bedömningsbar ålder. Vi har förutom våra egna uppfödningar bedömt tre hästar, en hingst som fick totalpoäng över 8,0 och två ston som fick totalpoäng över 7,5 men ej 8,0.

88 % av alla som föder upp Isladshästar har ingen bedömd häst, har aldrig tagit en häst till bedömning. Hur vet man då vad man håller på med?

Det var en tydlig minskning av användandet av första klass hingstar?! Det var även en tydlig kvalitetssänkning på stona som används i avel i Sverige (obedömda ston med låg blup).

Frågor vi fick med oss:
*Vad kan vi göra för att användandet av "första" klass hingstar skall öka?
*Vad kan vi göra för att användandet av totalbedömda ston mer skall användas i avel istället för obedömda ston?



Det ursprungliga ridegenskapsmålet för Islandshästen