Ridning

Tänk att jag fått ridningen tillbaka, jag njuter varje ridpass.

Det trodde jag inte för 6 månader sedan. Under sommarsemestern i juli var jag ganska övertygad om att det var slutridet för all framtid. Men, man ska aldrig ge upp hoppet...

I augusti när jag började rida med Freedomsadeln, tänkte jag att det kanske skulle fungera ett par veckor eller ett par månader. Men såg det som positivt och skulle njuta så länge det varade. Men ju längre tiden gått så blir jag bara säkrare och säkrare på att det kommer fungera länge länge.

Hittills har jag bara ridit en häst om dagen, och är så tacksam och glad för det. Har prioriterat Ómur under hösten och vintern. Det går så bra så nu har jag börjat fundera på att utöka till två hästar. Kanske inte två varje dag men några gånger i veckan. Skulle verkligen stilla det dåliga samvetet att komma igång med en av valackerna.

Vi får se vad jag kommer fram till..