Stor förvirring

Igår skulle vi sära stona från sina fölungar. Det brukar inte var något större problem. Men denna gång blev det mycket stressigt, förvirrat och skrikigt. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Nödlösningar behövdes...

I onsdags åkte hingst fölen från sina mammor, Brana och Muska. Hur lugnt och sansat som helst. Stonas ljuver har varit fina och inte en enda gnäggning har vi hört. Men nu var det andra puckar...

Igår skrek Brana värst, hon som redan lämnade sin hingstunge i onsdags. Men nu skrek hon efter sin fosterdotter Alda. Hon har tagit över Alda från Spes när Spes slutat dia.

Till slut löste vi situationen genom att låta Ronja vara kvar med fölen. Hennes fölunge är yngst, så dom kan gott gå ihop i nån vecka till. Lugnet la sig ganska omgående.

Dom små tjejerna har också fått en ny kompis, ett ungsto som heter Hronja.

Bilden överst är på gamtanten Brana, mellan bilden är på Thruma och längst ner Alda.