ATG kliniken
Söta goa Meyla stoppade vi in i transporten i går morse och for till ATG kliniken i Östersund. Befarade det värsta så som hovbensfraktur eller liknande och ville få det bekräftat innan vi far på semester.
Hon har gått halt i snart 2 veckor och det har varken blivit bättre eller sämre med vila. Förra helgen kom hovslagaren förbi och jag bad honom klämma igenom hoven för att kanske upptäcka en hovböld. Hon reagerade inte i sulan utan mera på tryck över ballarna, när man tryckte ihop dem.
Inne på ATG kliniken började veterinär Johan Bromée med att bedöva nerverna på vardera sida om kotleden för att bedöva hela kotan och hoven, dvs från kotleden och neråt, för att bekräfta att problemet satt där nere. Hältan släkte efter bedövningen och det bar in i röntgen rummet.
I avvaktan på rtg svar, vilket idag är helt digitalt man kan tom få med sig en cd skiva hem med bilderna om man vill, höll jag på att dö. Men på bilderna syntes inga frakturer - vilken lättnad!
Däremot syntes det högt upp i hoven en liten "trådhärva" - en trolig hovböld. Johan karvade en hel del på hovväggen för att se ifall han lyckades öppna upp, men det gick inte. Vi får helt enkelt vänta ut den. Men nu är hovväggen uppkarvad, som vid en hålvägg och det går inte att sko henne på flera månader skulle jag gissa, även om hovbölden skulle ge sig inom kort. En lång vila med andra ord, för fröken Meyla! Men det är hon värd, hon hade ju inte fixat till någon fraktur som jag befarade.
Hon har gått halt i snart 2 veckor och det har varken blivit bättre eller sämre med vila. Förra helgen kom hovslagaren förbi och jag bad honom klämma igenom hoven för att kanske upptäcka en hovböld. Hon reagerade inte i sulan utan mera på tryck över ballarna, när man tryckte ihop dem.
Inne på ATG kliniken började veterinär Johan Bromée med att bedöva nerverna på vardera sida om kotleden för att bedöva hela kotan och hoven, dvs från kotleden och neråt, för att bekräfta att problemet satt där nere. Hältan släkte efter bedövningen och det bar in i röntgen rummet.
I avvaktan på rtg svar, vilket idag är helt digitalt man kan tom få med sig en cd skiva hem med bilderna om man vill, höll jag på att dö. Men på bilderna syntes inga frakturer - vilken lättnad!
Däremot syntes det högt upp i hoven en liten "trådhärva" - en trolig hovböld. Johan karvade en hel del på hovväggen för att se ifall han lyckades öppna upp, men det gick inte. Vi får helt enkelt vänta ut den. Men nu är hovväggen uppkarvad, som vid en hålvägg och det går inte att sko henne på flera månader skulle jag gissa, även om hovbölden skulle ge sig inom kort. En lång vila med andra ord, för fröken Meyla! Men det är hon värd, hon hade ju inte fixat till någon fraktur som jag befarade.
Kommentarer
Det där vet jag hur det känns, precis sådär stod jag med Skuggalisa inför dr Bromée och trodde att hon fått hovbensfraktur. Vilken lättnad när det "bara" visade sig vara hovböld!! Hoppas det läker snart på fina Meyla!