Bloggvänner
Jag har haft min "blogg" sedan 2008. Jag vill ju inte kalla mig "bloggare" men jag har några läsare som följt mina inlägg i många år. Några av dessa personer känner jag inte och några kände jag inte innan dom började läsa bloggen. Några har själv bloggar och med tiden har man följt varandra. Ställt frågor, kommenterat, mailat, tipsat om inlägg osv. Under årens lopp har man sedan träffat varandra på tävlingar, kurser och andra arrangemang. Några har man mailat med, några har man pratat med i telefon, någon har man också åkt och hälsat på. Utan bloggen skulle man inte ha fått denna kontakt.
Bloggvänner!
En av mina bloggvänner avled häromdagen. Konstigt, jag känner henne ju inte men vi har haft kontakt under flera år, vi är bloggvänner. Hon har följt mig och jag har följt henne. Känns konstigt, jag kände henne ju inte, visste inte om hon var sjuk eller om hon kanske dog hastigt och plötsligt. Oavsett så är det väldigt tragiskt. Man blir påmind om att leva i nuet och inte skjuta på framtiden.
Hon älskade sina Islandshästar och jag hoppas att det löser sig bra för dem framöver och önskar hennes nära och kära stor styrka.
Hur har ni det, har ni planerat för era hästar om det skulle hända er något? Kanske inget man vill tänka på när man har det som bäst och absolut inget man vill planera. Men jag brukar tänka att olyckan kan vara framme. Tänk om både jag och L skulle dö i en trafikolycka, vad skulle våra mammor, den ena 67 och den andra 84, göra med 14 hästar. Jag kan lova att kaos skulle utbryta.
Därför har vi skrivit ett litet "brev" i hästpärmen. Där står lite om varje häst, var dom finns uppstallade just nu. Ålder, färg, namn, deras försäkringsnummer, ca marknadsvärde och vad vi hoppas och önskar ska hända med dem. Där har vi även skrivit några viktiga telefonnummer.
Ingen större ansträngning, men jag lovar att detta papper kommer att vara uppskattat.
Nu hoppas vi dock att vi får leva glada, friska och riktigt länge.
Sköt om er alla bloggvänner och alla bloggläsare. Jag är glad att ni finns och uppskattar er väldigt mycket.
Bloggvänner!
En av mina bloggvänner avled häromdagen. Konstigt, jag känner henne ju inte men vi har haft kontakt under flera år, vi är bloggvänner. Hon har följt mig och jag har följt henne. Känns konstigt, jag kände henne ju inte, visste inte om hon var sjuk eller om hon kanske dog hastigt och plötsligt. Oavsett så är det väldigt tragiskt. Man blir påmind om att leva i nuet och inte skjuta på framtiden.
Hon älskade sina Islandshästar och jag hoppas att det löser sig bra för dem framöver och önskar hennes nära och kära stor styrka.
Hur har ni det, har ni planerat för era hästar om det skulle hända er något? Kanske inget man vill tänka på när man har det som bäst och absolut inget man vill planera. Men jag brukar tänka att olyckan kan vara framme. Tänk om både jag och L skulle dö i en trafikolycka, vad skulle våra mammor, den ena 67 och den andra 84, göra med 14 hästar. Jag kan lova att kaos skulle utbryta.
Därför har vi skrivit ett litet "brev" i hästpärmen. Där står lite om varje häst, var dom finns uppstallade just nu. Ålder, färg, namn, deras försäkringsnummer, ca marknadsvärde och vad vi hoppas och önskar ska hända med dem. Där har vi även skrivit några viktiga telefonnummer.
Ingen större ansträngning, men jag lovar att detta papper kommer att vara uppskattat.
Nu hoppas vi dock att vi får leva glada, friska och riktigt länge.
Sköt om er alla bloggvänner och alla bloggläsare. Jag är glad att ni finns och uppskattar er väldigt mycket.
Kommentarer