Skagafjördur

Detta är en vid och öppen fjorddal på norra Island med ett gott klimat och bra bete. Man formade här lättare, nättare, ”vackrare” hästar. De hade en flott, lätt fjädrande elegant tölt. Här utvecklades rid- och livskonstnärer som var mycket stolta över sina fina ridhästar. De njöt av livet, vin, vackra kvinnor och vackra hästar och de ”älskade att sjunga och hästarna dansade under dem”, (citat från Einar Gislason i Sydra-Skördugili).

Enligt encyklopedin var det mest kända området för uppfödning av islänadshästar Skagafjördur som var först med att bedriva selektiv avel av rasen år 1879, man lade mycket fokus på de olika gångarterna.

Här i Skagafjördur finns gården Kolkuós, idag en ödegård som man försöker rusta upp. Men det enda som vi under vårat besök kunde se var upprustat var en ny grind in på området.

Det var en spöklik känsla som föll över en när man gick omkring på gården. En mycket vacker plast alldeles vid havet.

Kolkuós hästarnas stamfader är Hördur 112, Hördur har föräldrar från Svadastadirlinjen.

Har fått lära mig att förr i tiden ansågs man som en dålig/slarvig hästägare/skötare om man inte friserade sin häst i man och svans. Vilket idag är förbjudet på Islandshästen.