Stáli

Det är många som frågar varför jag skall sälja Stáli?

För det första så avlar man antingen hästar åt sig själv eller för att sälja? Mitt mål med aveln var att sälja, men först var det att få fram ett avelssto som jag inte hade råd att köpa. Avelsarbetet tar väldigt mycket längre tid på det sättet, men jag hade inte råd att köpa mig ett av dom finaste stona som man egentligen ska börja sin avel med. Så målet blev att avla fram ett sto och det gick lite för enkelt. Meyla blev ju nästan lite för bra för att vara sant och så var det ju också. Henne fick jag ju inte behålla.

Men resultatet från Meyla blev Stáli och från dag ett har jag sagt att jag skall inte ha en hingst till. Jag hade haft hingsten Ómur och vi har haft hingststation med honom. Jag gillar inte att vara hingsthållare. Det är det stressigaste som finns. Jag är ett nervknippe hela sommaren. Jag bor bakom stona och under deras svansar hela sommaren. Jag lever i en brunstdoft och helst skulle jag vilja vara veterinär och kunna göra ultraljud hela tiden för att vara på den säkra sidan. Jag är så supernervös för att antingen stoet eller hingsten skall komma till skada. Jag är så extremt mån om att alla ston skall lämna dräktiga. 

Målet har aldrig varit att avla fram hästar till mig själv. Utan trevliga ridhästar åt andra.

Så när vi insåg att Meylas enda avkomma var en hingst som var tillräckligt snygg för att behållas som hingst. Då tog jag också beslutet att vi skulle ta honom hela vägen, men inte behålla honom därefter. Där står vi idag.

Han är för bra för att förgylla mina vardagsturer i skogen. Han är en blivande tävlingshäst på hög nivå. Jag behöver inte en sådan häst för att roa mig till vardags, på kurser eller på Gneisti Open. Jag har inte tillräckligt höga ambitioner. Jag är en hobbyryttare som gillar att träna och tävla, nä, inte ett nödvändigt måste.

Men att få rida hästar som Meyla och sedan Stáli har varit så underbart att uppleva och så otroligt lärorikt. Jag ville ändå ge mig den möjligheten och den tiden. Meyla lärde mig massor, men Stáli har lärt mig ännu mer. Han har ett hjärta av guld. Det kommer att göra så ont den dagen han lämnar denna gård. Men han är så värd det, att få visa upp sig. 

Men gissa om jag kommer att vara noga i mitt val. Det här kommer att få ta tid. Denna försäljning är inte gjord på en natt. 

Den svarta hingsten kommer att lämna ett hål i mitt hjärta, ett riktigt stort hål!!!

Stáli är också min sista uppfödning. Efter honom finns inga föl födda på gården. Vi gjorde ett uppehåll, men nu är två ston dräktiga med Stáli och med dom har jag även ett nytt, ett annat, mål med min avel. Denna gång avlar jag åt mig själv. Mitt mål är att behålla minst ett av dessa avkommor. Jag håller tummarna att det går vägen och att det blir något som passar mig...